Följ inte kompasset.
Man får inte gå och vara blind, då spelar man bara dum. Men man får inte heller vara för ivrig och snabb, då kan allting falla isär. Jag har dragit ner på tempot, öppnat mina ögon och det är lite som om jag ligger på en spikmatta. Spänd på vad som komma skall. Jag har fått tillbaka min laddare till datorn, helt fantastiskt skönt att den kom två veckor tidigare än beräknat. Att erkänna att jag känner mig handikappad och tom utan datorn är något jag inte skäms för, den är allround. Nu måste jag sova, är visst inplanerat ett ispass imorgon men allt jag vill är väl egentligen att kyssa dig en gång till.
Kommentarer
Trackback
