:parce que je suis de jeu, les chiennes.

Klockan ringer, klockan är 13.00. Dags för lunch. Eller är de frukost? De är precis så där suddigt som när man är i form. En lördags natt ganska sent plockar man fram telefonen och ringer någon. Jag vet vem jag brukar ringa. De är precis som i den där låten som jag hör på radion hela tiden men aldrig på spotify. "Jag är lite full och jag behöver dig nu" de är väl en ren svensk översättning av the catch frase som jag tänker på. Wow, att man kan skriva så coolt som jag.  Somna i sin egna säng är alltid skönast, men visst kan väl definationen av "egen" säng ändras lite. Huvudsaken är väl att de finns kudde och någon att lägga armen runt.

Nu ska jag städa mitt rum som fortfarande ligger fyllt med kläder som jag bara slet ut inför packningen, sånt som jag inte behöver. Det ska in i garderoben igen, dumt att de ligger som isolering på golvet. Sen är de väl bäst att man ger sig ut och motionerar.




Parce que j'ai le jeu, mes chiennes