:parce que je suis de jeu, les chiennes.

Jag vet inte, kanske är det bara jag. Kanske är det bara jag som brukar glida iväg till den där perfekta världen och bara fastna med blicken på den alldeles kritvita väggen vid min sida. Jag glömmer så fort vad de var jag skulle göra. Egentligen så tänker man väl inte alls då man väl är ute och flyger, de står bara still. De är rätt skönt tycker jag, ett par mintuter per dag är de skönt att slå på en favorit låt och bara stirra på något. Låten är så bra att man kan den utantill och behöver nästan inte ens lyssna för att höra den. Total avslappning infinner sig och de känns som om man sitter inne i en trans värld. Jag hade min alldels nyss, otroligt skönt!

Tömd efter innebandy träning, så jävla glad att jag sparat himym avsnittet till kvällen. Så jag ska slå upp ett glas med isvatten och kika!

kvällens låt: White Lies - Death

stek, over and out!