Vi alla förtjänar nog hur vi mår, på ett eller annat sätt.
Blod, svett och tårar en fras som används rätt flitigt utan mening, igår blev det vår vardag. Jag brukar oftast ha något bra att säga såhär efter en lyckad helg men just nu är jag mållös men ska ändå försöka klämma ur mig nått. Jag börjar väl direkt på morgonen. I detta fall får morgonen även stå för svetten.
Anläder till platsen för basecamp, tältuppsättning på två personer var jobbigare och så mycket svårare än vad ni någonsin kunnat föreställa oss. Jag tog på mig ansvaret för att hålla kaminen på plats, inne i tältet. Ett val jag snabbt kom till att ångra då de visade sig bli 50 grader varmt under duken i den annars till synes kalla morgonsolen. Timmen gick och dom andra deltagarna började närma sig, men tältet var iallfall på plats. Dom andra kom och ovetande inför kommande stunder syntes deras leenden. Men så började de klarna för alla och en nervositet infann sig , det var ju nämligen en x-militär som skulle sköta morgonens fyspass.
Viskningar hördes under uppvärmningen och de var allt annat än avslappnade män som sprang efter den krokiga grusvägen. Vi hittade ner till den utpekade stranden och där började väntan. Efter fem minuter så stod han där, våran intagna träningskonsult, han som hade varit med om allt, en man som man inte ville göra besviken, han var vår instruktör för dagen.
Som sagt, under morgonen så rann svetten under solens hetta och efter ett stenhårt fyspass så väntade en svalkande älv. Badade och klara så satte vi fart tillbaka till lägerplatsen - lunch och upprustning stod på schemat. Rollerna hittades och inom kort stod allting klart och vi slog oss till bords. Maten tystar munnen, men inte westmans.
Vad är väl en lagfest utan tävlingar, vad är väl en kickoff utan sammarbetsövningar, vi kombinerade detta och delade gruppen på två lag, AlphaBravo - CharlieDelta. Genom fem stenhårda tävlingar satte vi varje sinne på prov. Då deltagarna trodde slutet var som närmast kom en molotov-cocktail flygande med en sista utmaning. Det som 20 minuter senare var uppgrävt visade sig vara något som skulle kicka igång festen på allvar, en kista full med sköna jelloshots. Den svettigare delen av dagen var nu avklarad. Nu skulle vi styra middag och bygga på en fylla av dess like. Finns mycket som är intressantare än att läsa om hur man gör i ordning en grillad hamburgare och sedan äter den så jag hoppar fram några timmar.
Det visade sig att efter ett par timmars drickande så kom den kreativa sidan fram hos oss och snabbt var ett kubbspel skapat. Kubb som vanligt är ett enda långt hetsande, hårda kast, psykningar och sura miner. Plötsligt kom vi på att vi faktiskt har en stor strand ståendes tom och en volleyboll liggandes. Ner över älven, bromsandes ner för slätten, smygandes efter skogsstigen och så var det bara den där stocken kvar. Stocken som ledde från fastlandet ut till sandön, de var kvällens prövning med en del promille i kroppen. Utan problem tog dom flesta sig över utan skador tills det var berggrens tur. Redan skadad sedan tidigare, blödande från vänsterbenet, haltande på höger så hoppade han upp på balansgången. Här såg markus sin chans att få sig ett gott skratt, rusandes och nu menar jag rusandes som en förbannad tjur störtade han mot vattenbrynet med en öl i ena handen och en gran-lans i den andra. Vad markus inte visste men kom till att märka var att de var ec 1cm tjock lerbädd just vid vatten kanten och den var hal som glidmedel. Som sagt, i full kareta på börjades detta brutala angrepp men slutade som hastigast då han nådde lerkanten och halkade och slog sig sådär som man bara ser på american funniest home videos. Det var det sjukaste jag sett och man såg i hans ögon att smärtan var påtaglig. Man säger att man inte ska skratta åt andras lidande men detta tog priset och alla föll ihop av skrattanfall. Plötsligt var vi två skadade som drog sig fram över stranden och satte sig ut med varandra som om dom våre på vasaplan. Med skrattkramper långt ner till fötterna försökte vi etablera ett slags nät för att sedan fördela oss i två spelande lag men fokus låg någon annanstans.
Efter detta var det utför och de var fest på riktigt, redan klockan 20.40 hade vi vår första däckning. Namn behöver ej nämnas. Men detta var en dag som man sällan skådat, skratt och tårar fyllde kvällen, glädjetårar såklart. Jag minns bara några få skeden av nått som aldrig ville ta slut. När natten sedan var kommen och burken med bullens var halvt uppäten så var det äntligen dags för "sängen". Hur mycket effektiv sömn det sen blev vågar jag inte ens tänka på men jag lovar er att det känns just nu. Längsta natten i mitt nuvarande liv kom till ett slut och morgonen var mer välkommen än någonsin förr. Efter en snabb frukost så packade vi ihop våran weekend bostad och påbörjade resan hem. Nu är det träning på tisdag och jag ser redan framemot att få återuppleva alla händelser via bilder, videos och berättelser.
Men nu har jag skrivit nog mycket och hälften av er har säkert bara tittat på bilderna. Dags för en film och en flaska isvatten. Dagens mest underhållande klipp.
stek, over and out!
Anläder till platsen för basecamp, tältuppsättning på två personer var jobbigare och så mycket svårare än vad ni någonsin kunnat föreställa oss. Jag tog på mig ansvaret för att hålla kaminen på plats, inne i tältet. Ett val jag snabbt kom till att ångra då de visade sig bli 50 grader varmt under duken i den annars till synes kalla morgonsolen. Timmen gick och dom andra deltagarna började närma sig, men tältet var iallfall på plats. Dom andra kom och ovetande inför kommande stunder syntes deras leenden. Men så började de klarna för alla och en nervositet infann sig , det var ju nämligen en x-militär som skulle sköta morgonens fyspass.
Viskningar hördes under uppvärmningen och de var allt annat än avslappnade män som sprang efter den krokiga grusvägen. Vi hittade ner till den utpekade stranden och där började väntan. Efter fem minuter så stod han där, våran intagna träningskonsult, han som hade varit med om allt, en man som man inte ville göra besviken, han var vår instruktör för dagen.
Som sagt, under morgonen så rann svetten under solens hetta och efter ett stenhårt fyspass så väntade en svalkande älv. Badade och klara så satte vi fart tillbaka till lägerplatsen - lunch och upprustning stod på schemat. Rollerna hittades och inom kort stod allting klart och vi slog oss till bords. Maten tystar munnen, men inte westmans.
Vad är väl en lagfest utan tävlingar, vad är väl en kickoff utan sammarbetsövningar, vi kombinerade detta och delade gruppen på två lag, AlphaBravo - CharlieDelta. Genom fem stenhårda tävlingar satte vi varje sinne på prov. Då deltagarna trodde slutet var som närmast kom en molotov-cocktail flygande med en sista utmaning. Det som 20 minuter senare var uppgrävt visade sig vara något som skulle kicka igång festen på allvar, en kista full med sköna jelloshots. Den svettigare delen av dagen var nu avklarad. Nu skulle vi styra middag och bygga på en fylla av dess like. Finns mycket som är intressantare än att läsa om hur man gör i ordning en grillad hamburgare och sedan äter den så jag hoppar fram några timmar.
Det visade sig att efter ett par timmars drickande så kom den kreativa sidan fram hos oss och snabbt var ett kubbspel skapat. Kubb som vanligt är ett enda långt hetsande, hårda kast, psykningar och sura miner. Plötsligt kom vi på att vi faktiskt har en stor strand ståendes tom och en volleyboll liggandes. Ner över älven, bromsandes ner för slätten, smygandes efter skogsstigen och så var det bara den där stocken kvar. Stocken som ledde från fastlandet ut till sandön, de var kvällens prövning med en del promille i kroppen. Utan problem tog dom flesta sig över utan skador tills det var berggrens tur. Redan skadad sedan tidigare, blödande från vänsterbenet, haltande på höger så hoppade han upp på balansgången. Här såg markus sin chans att få sig ett gott skratt, rusandes och nu menar jag rusandes som en förbannad tjur störtade han mot vattenbrynet med en öl i ena handen och en gran-lans i den andra. Vad markus inte visste men kom till att märka var att de var ec 1cm tjock lerbädd just vid vatten kanten och den var hal som glidmedel. Som sagt, i full kareta på börjades detta brutala angrepp men slutade som hastigast då han nådde lerkanten och halkade och slog sig sådär som man bara ser på american funniest home videos. Det var det sjukaste jag sett och man såg i hans ögon att smärtan var påtaglig. Man säger att man inte ska skratta åt andras lidande men detta tog priset och alla föll ihop av skrattanfall. Plötsligt var vi två skadade som drog sig fram över stranden och satte sig ut med varandra som om dom våre på vasaplan. Med skrattkramper långt ner till fötterna försökte vi etablera ett slags nät för att sedan fördela oss i två spelande lag men fokus låg någon annanstans.
Efter detta var det utför och de var fest på riktigt, redan klockan 20.40 hade vi vår första däckning. Namn behöver ej nämnas. Men detta var en dag som man sällan skådat, skratt och tårar fyllde kvällen, glädjetårar såklart. Jag minns bara några få skeden av nått som aldrig ville ta slut. När natten sedan var kommen och burken med bullens var halvt uppäten så var det äntligen dags för "sängen". Hur mycket effektiv sömn det sen blev vågar jag inte ens tänka på men jag lovar er att det känns just nu. Längsta natten i mitt nuvarande liv kom till ett slut och morgonen var mer välkommen än någonsin förr. Efter en snabb frukost så packade vi ihop våran weekend bostad och påbörjade resan hem. Nu är det träning på tisdag och jag ser redan framemot att få återuppleva alla händelser via bilder, videos och berättelser.
Men nu har jag skrivit nog mycket och hälften av er har säkert bara tittat på bilderna. Dags för en film och en flaska isvatten. Dagens mest underhållande klipp.
stek, over and out!
Kommentarer
Trackback
